“Två skepnader är det som hastigt går
genom parken som ensam och frusen står
Deras läppar är slappa; och blicken är död.
De ord som de mumlar kan höras med nöd.
I den gamla parken, som frusen står,
två spöken har uppväckt begravna år.
-Vår lidelse då – kan du minnas den än?
-Varför vill du att jag ska minnas den?
-När du hör mitt namn, blir du varm då säg?
-Ser du alltid min själ i drömmen – Nej.
-Hur vacker och lycklig var dagen, då
våra läppar förenades! – Svårt att förstå.
-Vår förhoppning var stor och av inget skymd.
-Den flydde besegrad mot mörknande rymd.
Över glesvuxna havrefält gick de så,
det var bara natten som hörde på”.
“Sentimentalt samtal” – Paul Verlaine översättning. Johannes Edfelt
länk: “Klockan tre är allting för sent eller för tidigt för allt det du vill göra” – video, HD, 13.00 min, no dialogue, Music: Nutsoman&Quedus